Inflammation är en naturlig och livsviktig process i kroppens försvarssystem. Den akuta inflammationen hjälper oss att läka sår och bekämpa infektioner. Men forskningen visar allt tydligare att en annan typ av inflammation, den kroniska och ofta låggradiga, spelar en central och ofta skadlig roll i utvecklingen av många av vår tids stora folksjukdomar. Nya rön avslöjar komplexa samband och mekanismer som förändrar vår syn på allt från hjärt-kärlsjukdom och depression till autoimmuna tillstånd och kronisk smärta. Denna artikel utforskar den senaste forskningen och vad den innebär för vår förståelse av hälsa och sjukdom.
Den tysta inflammationen – mer än ett symtom
När vi tänker på inflammation ser vi ofta framför oss de klassiska tecknen: rodnad, värme, svullnad och smärta. Detta är typiskt för den akuta inflammationen – kroppens omedelbara och tidsbegränsade svar på en skada eller infektion. Immunförsvaret mobiliseras för att hantera hotet och reparera skadan, varefter processen lugnar ner sig. Kronisk inflammation är dock annorlunda. Den kan pågå under månader eller till och med år, ofta utan tydliga yttre tecken. Denna låggradiga, ihållande inflammation uppstår när kroppen inte lyckas eliminera den ursprungliga triggern, som ett främmande material (till exempel asbest eller kiseldioxid) eller en svårbehandlad infektion, eller när immunförsvaret av någon anledning förblir överaktiverat. Forskning från bland annat Centenary Institute och Harvard Health belyser hur denna tysta process inte bara är ett symtom, utan en aktiv drivkraft bakom en lång rad kroniska sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, neurodegenerativa sjukdomar och vissa cancerformer. Den utgör en betydande börda för både individen och samhället, med ökande prevalens och kostnader för sjukvården. Detta understryks av data från CDRG, som visar en alarmerande ökning av autoimmuna sjukdomar i länder som USA (uppskattningsvis 14-24 miljoner drabbade) och att läkemedel för inflammatoriska sjukdomar stod för en stor del av läkemedelskostnaderna redan 2015.
Inflammationens viddsträckta påverkan
Hjärnan under attack – kopplingar till psykisk ohälsa
Kopplingen mellan kropp och själ blir allt tydligare när forskare utforskar inflammationens roll i psykisk ohälsa och hjärnans funktion. Nya rön inom det växande fältet immunopsykiatri visar att inflammatoriska processer i kroppen kan ha en direkt påverkan på vårt stämningsläge och kognitiva förmågor. Forskning ledd av David Engblom vid Linköpings universitet, med stöd från bland annat Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Hjärnfonden, har visat hur inflammatoriska signalämnen, så kallade cytokiner (små proteiner som styr immunförsvaret), kan störa hjärnans belöningssystem och hämma produktionen av dopamin, en viktig signalsubstans för välmående. Detta kan förklara den nedstämdhet och brist på motivation som ofta följer med sjukdom. Hjärnans egna immunceller, mikroglia (en typ av stödjecell som städar och försvarar hjärnvävnaden), spelar en nyckelroll. När de aktiveras av inflammation utsöndrar de ämnen som bidrar till känslor av obehag. Studier presenterade vid ett symposium hos Svenska Läkaresällskapet har visat förhöjda nivåer av proinflammatoriska cytokiner hos deprimerade patienter och pekar på en möjlig undergrupp, ’inflammatorisk depression’, som svarar sämre på traditionella behandlingar. Intressant nog visade forskning om graviditetsdepression oväntat lägre inflammationsnivåer, möjligen en avvikelse från det normala antiinflammatoriska tillståndet under graviditet. Det finns även indikationer på förändrad immunaktivering vid schizofreni, möjligen kopplat till ämnet kynurensyra, och kopplingar mellan inflammation och ökad suicidrisk, även om mer forskning behövs. Inflammationens påverkan sträcker sig även till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Vid dessa tillstånd pågår redan en inflammatorisk process i hjärnan. Forskning publicerad i Nature Reviews Immunology framlägger starka bevis för att systemisk inflammation (inflammation i resten av kroppen, exempelvis till följd av en infektion) kan förvärra symtomen och påskynda sjukdomsförloppet. Detta liknar hur infektioner kan utlösa skov vid multipel skleros. Mekanismen tros involvera att den systemiska inflammationen fungerar som en trigger som ytterligare spär på den redan pågående neuroinflammationen och därmed accelererar nedbrytningen av nervceller. Att förstå och kunna hantera systemisk inflammation kan därför bli en viktig strategi för att bromsa utvecklingen av dessa sjukdomar.
Hjärtats hälsa och inflammationens roll
Hjärt-kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt, och inflammation har identifierats som en nyckelspelare i dess utveckling, särskilt vid åderförkalkning (ateroskleros). Processen inleds ofta med att LDL-kolesterol ansamlas i kärlväggarna och bildar plack. Kroppens immunförsvar reagerar på dessa fettansamlingar, vilket startar en inflammatorisk process. Paradoxalt nog kan denna inflammation göra placken instabila och öka risken för att de brister, vilket kan leda till blodproppar och hjärtinfarkt. Forskning stödd av Hjärt-Lungfonden, under ledning av Magnus Bäck, har visat att omega-3-fettsyror kan spela en skyddande roll genom att fungera som mediatorer som skickar ’stoppsignaler’ och hjälper till att läka ut inflammationen i kärlväggen. Samtidigt har ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i PNAS och rapporterad av Dagens Medicin, identifierat en tidigare okänd mekanism. Denna visar hur inflammatoriska cytokiner får celler i kärlväggen att uttrycka receptorer för den kraftfulla inflammatoriska substansen leukotrien B4 (LTB4). Detta leder till en ond cirkel där inflammationen förstärks ytterligare, vilket öppnar för nya potentiella läkemedelsmål. Kostens betydelse för inflammation och hjärthälsa blir också alltmer uppenbar. En studie från Linköpings universitet fann att karotenoiden lutein, ett färgämne som finns rikligt i gröna bladgrönsaker som spenat, kan dämpa inflammation hos patienter med kranskärlssjukdom. Högre nivåer av lutein i blodet korrelerade med lägre nivåer av den inflammatoriska markören interleukin-6 (IL-6), och när forskarna behandlade immunceller från patienterna med lutein minskade deras inflammatoriska aktivitet. Samtidigt visar epidemiologiska studier, sammanfattade i Frontiers in Medicine, att olika inflammationsmarkörer som högsensitivt C-reaktivt protein (HsCRP, en etablerad markör för inflammation), systemiskt immun-inflammationsindex (SII) och neutrofil-till-lymfocyt-ratio (NLR) (båda mått på systemisk inflammation baserat på blodkroppar) är kopplade till ökad risk för kardiometabola sjukdomar som högt blodtryck och icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD). Detta understryker ytterligare inflammationens kliniska relevans.
När kroppen angriper sig själv – autoimmunitet, smärta och inflammation
Vid autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism (RA), multipel skleros (MS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) attackerar kroppens immunförsvar felaktigt den egna vävnaden, vilket leder till kronisk inflammation. Behandlingen innefattar ofta immunhämmande läkemedel som kan ha biverkningar. Forskningen söker ständigt efter nya, mer specifika mål för att dämpa inflammationen. Intressant nog utmanar en studie från Uppsala universitet, rapporterad av forskning.se, den traditionella synen på vissa inflammatoriska markörer. Med hjälp av metoden Mendelsk randomisering (som använder genetisk variation för att studera orsakssamband) fann de att flera proteiner som ökar vid inflammatorisk sjukdom, som IL-12B vid psoriasis och LAP-TGF-b-1 vid artros, faktiskt verkar ha en skyddande effekt mot att utveckla dessa sjukdomar hos friska individer. Detta komplicerar bilden och visar att en djupare förståelse för varje proteins specifika roll är nödvändig innan man utvecklar läkemedel som sänker deras nivåer. Kronisk smärta, som vid fibromyalgi och myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), är ett annat område där inflammationens roll blir allt tydligare. Till skillnad från utmattningssyndrom, som primärt kopplas till långvarig stress, karaktäriseras fibromyalgi och ME/CFS av bland annat neurogen inflammation (inflammation som uppstår i eller påverkar nervsystemet) och en uttalad ansträngningsutlöst försämring (PEM, Post-Exertional Malaise) – en onormal reaktion på ansträngning med kraftigt förvärrade symtom och lång återhämtning. Forskning sammanfattad i Läkartidningen pekar på förhöjda nivåer av proinflammatoriska cytokiner och aktiverade gliaceller i hjärnan hos dessa patientgrupper. En översiktsartikel i Frontiers in Molecular Neuroscience diskuterar hur låggradig systemisk kronisk inflammation (SCI) ofta samexisterar med olika typer av kronisk smärta och kan vara en bidragande orsak. Faktorer som åldrande (ibland kallat ’inflammaging’, en åldersrelaterad ökning av inflammation), metabola störningar (fetma, typ 2-diabetes, s.k. ’metaflammation’) och kronisk psykologisk stress kan alla driva på SCI och därmed potentiellt öka risken för eller förvärra kronisk smärta genom att påverka nervsystemet och smärtregleringen.
Nya vägar framåt i forskning och livsstil
Forskningens framsteg och nya behandlingsmål
Den ökade förståelsen för inflammationens komplexa roll öppnar nya dörrar för både diagnostik och behandling. Forskare utforskar innovativa sätt att modulera inflammatoriska processer. Ett exempel är forskning från Karolinska Institutet som visar att elektrisk stimulering av vagusnerven kan påskynda läkningen av akut inflammation genom att skifta balansen mot antiinflammatoriska molekyler. Detta belyser nervsystemets potential att aktivt reglera immunsvaret, möjligen via signalsubstanser som GABA som också visats ha antiinflammatoriska effekter i andra sammanhang. Inom cancerforskningen undersöks nya mål som inflammasomer (proteinkomplex involverade i inflammation) och neutrofila extracellulära fällor (NETs, nätliknande strukturer av DNA från immunceller) som potentiella angreppspunkter för nya terapier, enligt en översikt i Frontiers in Medicine. Forskare identifierar även nya biomarkörer, som Vaskulärt adhesionsprotein-1 (VAP-1) och produkten av trombocyttal och neutrofiltal (PPN) (potentiella biomarkörer för cancerrisk), som kopplas till ökad cancerrisk. Även om specifika biomarkörer för att vägleda klinisk praxis ofta saknas, pågår intensiv forskning för att identifiera tillförlitliga markörer och utveckla mer individanpassade behandlingar, vilket kan minska behovet av djurförsök i framtiden.
Livsstilens kraft att påverka inflammation
Samtidigt som den medicinska forskningen går framåt, betonas alltmer livsstilens betydelse för att hantera kronisk inflammation. Kostinterventioner studeras intensivt, exempelvis vid Göteborgs universitet där man i studier som ADIRA och MIRA undersöker effekten av antiinflammatorisk kost och specifika livsmedel som blåmusslor vid ledgångsreumatism. Generellt pekar forskningen på fördelarna med en kost rik på frukt, grönsaker (särskilt färgrika och gröna bladgrönsaker som spenat), bär, fullkorn, nötter, frön, olivolja och hälsosamma fetter (som omega-3 från fet fisk eller musslor), samt kryddor som gurkmeja och ingefära. Principerna liknar ofta de i medelhavskosten. Samtidigt bör man begränsa intaget av socker och processade livsmedel som kan driva inflammation, vilket kopplats till försämring vid vissa autoimmuna sjukdomar. Fysisk aktivitet har också visat sig ha antiinflammatoriska effekter och kan förbättra prognosen vid vissa kroniska sjukdomar. En generell rekommendation är ofta minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka, även om den optimala dosen kan variera beroende på sjukdom och stadium, vilket studier på tjocktarmscanceröverlevare indikerat. Harvard Health understryker kopplingen mellan övervikt och inflammation, då fettceller kan producera inflammatoriska ämnen. Dessutom visar forskning, refererad i Frontiers in Medicine, att sociala faktorer som låg socioekonomisk status och kronisk stress kan vara kopplade till högre inflammationsnivåer, vilket belyser behovet av ett helhetsperspektiv på hälsa.
Att förstå och hantera inflammationen
Forskningen kring inflammation och dess koppling till kroniska sjukdomar ritar om kartan för hur vi förstår hälsa och ohälsa. Det står klart att inflammation är en mångfacetterad process. Den akuta inflammationen är vår vän och beskyddare, medan den kroniska, låggradiga inflammationen kan vara en tyst fiende som bidrar till många av vår tids stora hälsoutmaningar. Samtidigt visar nya rön, exempelvis från studier vid Uppsala universitet, att bilden inte är svartvit; vissa inflammatoriska markörer kan till och med ha skyddande funktioner. Denna komplexitet understryker vikten av fortsatt forskning för att förstå de specifika mekanismerna och identifiera de mest effektiva strategierna för prevention och behandling. För individen innebär detta en möjlighet att, baserat på vetenskaplig evidens, fatta mer informerade beslut om sin egen hälsa. Att kombinera medicinska behandlingar med medvetna val kring kost, motion och stresshantering framstår som en allt viktigare nyckel för att navigera i detta komplexa landskap och främja ett långt och hälsosamt liv.